(Klicka här att läsa tidningen)

Ny Kul­turs histo­ria är en histo­ria om en grupp män­ni­skor och de­ras ar­be­te över tid. Ett en­ga­ge­mang som tog sin bör­jan i sjut­ti­o­ta­lets Gö­te­borg, där Rolf El­ving, Mar­ti­nus sis­te elev tog ini­ti­a­tiv till ett nytt sätt att ar­be­ta med Mar­ti­nus ana­ly­ser, un­der myc­ket fria och obund­na for­mer. Där verk­sam­he­ten väx­te och in­spi­re­ra­de män­ni­skor till att håla fö­re­drag och kur­ser. En verk­sam­het som även kom att sät­ta sin prä­gel på Mar­ti­nus Cen­ter Klint, i Dan­mark och den un­der­vis­nings­struk­tur som än i dag står mo­dell för verk­sam­he­ten där.

1990 bör­ja­de vi ar­be­tet med tid­skrif­ten Ny Kul­tur och en ny kurs­verk­sam­het eta­ble­ra­des på Kos­mos­går­den, mel­lan Sköv­de och Ska­ra, i när­he­ten av Varn­hem. Mål­sätt­ning­en var att un­der­vi­sa och skri­va om Mar­ti­nus verk, med ut­gångs­punkt från den käll­kri­tis­ka håll­ning som var norm i sam­häl­let och i all un­der­vis­ning. Att skil­ja på sak och per­son vad det gäl­ler – kri­tik.

Den fun­da­men­ta­la håll­ning­en i den­na grupp, var att män­ni­skor fick vara som de var, utan ytt­re krav på kor­rekt upp­trä­dan­de, där det var vår upp­gift att hjäl­pa, ser­va och tjä­na kurs­del­ta­ga­re och lä­sa­re i de­ras sö­kan ef­ter en dju­pa­re för­stå­el­se av Mar­ti­nus tan­kar och för­fat­tar­skap, grun­dat på den un­der­vis­ning vi själ­va ti­di­ga­re mot­ta­get.

Max Käck var den sam­man­hål­lan­de kraf­ten – re­dak­tör och hu­vud­an­sva­rig för tid­skrif­ten ut­ö­ver de två sista dub­bel num­ren som Vil­jo Men­tu och jag själv var an­sva­ri­ga för. Kent-Ro­ger Bengts­son och Stu­re Hult gjor­de lay­ou­ten fram till nr 2 i 1995 års upp­la­ga. Net­te Strunge och Hå­kan Fors­hult av­lös­te varand­ra som bild- re­dak­tö­rer och i vår re­dak­tions­grupp hjälp­te ock­så Ha­rald Berglund, In­ge­mar Fri­dell och Pia Hel­lertz till. Våra skri­ben­ter, för utan vil­ket det inte bli­vit nå­gon tid­ning, kan ni åter­upp­täc­ka här i Ny Kul­turs di­gi­ta­la ar­kiv.

Nio år­gång­ar och tre tid­skrifts­for­mat se­na­re ut­gavs det sista num­ret av Ny Kul­tur. Kurs­verk­sam­he­ten på Kos­mos­går­den i Varn­hem har sitt pro­gram som du ock­så kan ta del av, via län­kar från den­na hem­si­da. Och män­ni­skor­na bakom des­sa två pro­jekt ar­be­tar vi­da­re i nya pri­va­ta ini­ti­a­tiv för att spri­da kän­ne­dom om Mar­ti­nus verk – Tred­je tes­ta­men­tet.

Vad jag själv lärt mig ge­nom mina tret­tio år av ar­be­te för vår ge­men­sam­ma sak, är vik­ten av att ha en öp­pen håll­ning och in­spi­re­ra män­ni­skors in­ne­bo­en­de kre­a­ti­vi­tet och lust. Där den verk­li­ga ut­ma­ning­en är att ”vår­da” den­na lust. Att sam­ar­be­ta utan att sty­ra. Att sam­ver­ka i lösa nät­verk, där det fria sam­ar­be­tets för­ut­sätt­ning, är en ”våg­längds­käns­la”. Där det man gör, är ens guds­tjänst.

Claus Möl­ler