"Den Nya Gudstron"

0 röster

All världens religioner har varit försök att förstå det ”levande liv” människor såg sig vara del av. Tron på att det var ”levande krafter” vi var i beröring med går som en ”röd tråd” genom hela vår religionshistoria, från naturfolkens ”andar”, genom föreställningen om många gudar, till dagens stora monoteistiska religioner. Bara är i modern tid har vi sett en antireligiös eller materialistisk livsåskådning växa fram i de stora folklagren - och i kraft av allmän skolundervisning - har ”tron på döden”, på en tillvaron styrt av ”slump och tillfälligheter”, ”den starkes rätt”, pengar, makt och familjeliv blivit det som vår högt värderade ”bankkontokultur” vilar på.

Vill vi förstå förutsättningarna för ”livet” beträder vi alla en helt ny väg, som i bästa fall gör oss till filosofer och andliga/religiösa individualister, med ett ”heligt och respektfullt” förhållande till det liv vi var och en bevittnar. Där världen är svår att förstå i sin komplexitet, är tillvaron i sin helhet så enkel att greppa, att det nästintill är ofattbart för de flesta. För vi lever, rör oss och är till i GUD, vilket Paulus omnämner i Nya Testamentet. Med en modernare ”syn” på samma sak, kan vi säga; att vi aldrig har upplevt någonting annat än GUD och det kommer till uttryck i vår djupaste inre psykologi, i vårt ”JAG,s” möte med allt annat i form av omvärlden. Varje människas livsupplevelse, vilar på ett möte med GUD, ALLAH, eller vad vi nu än väljer att kalla det liv som omger oss. Vilket gör all livsupplevelse ”helig och religiös” till sin natur, följandes fysiska, såväl som andliga naturlagar! Vi alla är gudasöner/gudadöttrar och var och en äger ”evigt liv” som manifesterar sig genom livets och naturens alla kretslopp, där den högsta livslagen formulerades av Jesus med orden; att det jag gör mot min ”nästa”, gör jag mot GUD!

Författaren Martinus (1890-1981) ser livet självt, som religionernas religion och lägger med sitt livsverk, Tredje Testamentet, grunden till en andlig vetenskap som beskriver GUD som ”den levande kraft och holistiska enhet” som genomströmmar hela det kända universum, från mikro-, till makrokosmos, över vår jordiska tillvaro som Martinus ser som ett ”mellankosmos” - med kraft och energi. Där materiens fyra stadier i form av fast, flytande, gasformig och strålformig materia avslöjar livets struktur. I det sistnämnda ryms tankens värld som av Martinus görs till en kosmisk psykologi i vilken vi kan se den lagbundenhet - som styr detta levande universum - vi alla är del av.

I detta levande kosmos existerar vår livsupplevelse i kraft av en ”organisk kosmisk kommunism”, i ett samarbete där våra organ, celler, molekyler, atomer samverkar för att ”bygga” vår organism – som i sin tur är ”celler” i jordklotets organstruktur, som i sin tur är del av än större ”levande” enheter. Där ”döden” inte existerar, annat som en föreställning om att något kan komma ur ingenting och bli till det samma. Kaos är således, vår oförmåga att se, livets lagbundenhet och det liv som överallt styr kosmos. Därför binder Martinus ihop så vitt skilda ämnen som religion, psykologi, politik och vetenskap och visar hur ”allkärleken” utgör universums grundton. Där ”kärleken” inte existerar, har vi sjukdom, samhällskaos, fiendskap, krig och i värsta fall ”domedag”. Men ”domen” föder fram Visdomen!

Martinus hävdar också, att alla människor är ”religiösa” och att denna sida aktiveras när livet är i fara, när smärtan är för stor och vi ber till en Försyn, en GUD. En GUD många omedvetet åkallar, även vid livets höjdpunkt i orgasmens kulmination. Att upptäcka och utforska denna Gudskontakt i vardagen kräver en ny ”syn” på bön - som djupast sett är att tala med GUD och där meditation är att lyssna till livets tal - för att förstå sig själv - för att därigenom lära känna världen. Ett ”samtal” alla deltar i, i form av vår egen inre dialog! Detta livets direkta tal och dess lagar beskriver Martinus i sitt sjubandsverk, Livets Bok.

Våra religioner har format människans sätt att tänka, mer än vad de flesta människor är medvetna om. Format de idéer vår civilisation vilar på, där politik är konkretiserad religion! Alla våra partiers politiska manifest, bär spår från såväl Gamla Testamentets, som Nya Testamentets konträra ideologier och utgör, för varje partibildning - en mix av dessa. I vår moderna tid ser vi en politisk utveckling från G.T,s nationalistiska idéer, mot N.T,s internationella och globala föreställningar om en gemensam värld. En ideologisk och psykologisk process som principiellt även återfinns i våra tre stora världsreligioner och i vår tids ”ateistiska materialistiska och antireligiösa” föreställningsvärld.

Martinus beskriver även Jesus, som världens första och största kommunist, och N.T. som ett kommunismens evangelium, där de ”första kristna församlingarna” levde i egendomsgemenskap, enligt principen; av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov och som omnämns i Apostlagärningarna i N.T. För Martinus är även Kristus medvetande - förmågan till allkärlek - målet med evolutionen, och ett exempel på hur den färdiga människan i Guds avbild, tänker och fungerar. Ett mål ALLA når via många livs utveckling! Där ALLT går i kretslopp och där reinkarnation och utveckling gör det möjligt att se en värld, ett kosmos där ”rättvisa” råder.

Martinus hävdar att en global demokratisk, kommunism, med kärleken som ledstjärna håller på att växa fram och beskriver i ett 12 punktsprogram, redan 1932, hur en sådan världsstat kommer att ta form och att det är ”domedagens katastrofer”, från 1:a världskriget över vår tid och ett 3:e världskrig, som bryter ner gamla förlegade maktstrukturer och ersätter dem med nya som tar hänsyn till allt vad vår gemensamma värld behöver, vilande på uråldriga idéer om ”icke-våld” och kärlek som lösningen - även på vår tids globala missförhållanden.

1. Alla former av osjälviskhetens seger över själviskheten.

(Gemenskapsintressets seger över privatintresset.)

2. Skapandet av en internationell demokratisk världsstyrelse.

3. Alla länders avrustning till förmån för upprättandet av en internationell, opartisk världspolis.

4. Upprättandet av ett internationellt, öppet – icke hemligt – högsta lag- och rättsväsen, sammansatt av vetenskapens yppersta representanter på såväl andliga som materiella områden, vilka kan vara kvalificerade att skilja mellan ”abnorma handlingar” och ”förbrytelser” och som känner utvecklingens gång och tillvarons eviga lagar och därmed

utgör en garanti för absolut rätt och rättvisa för allt och alla.

5. Avskaffande av privat äganderätt till värdena till förmån för världsstatens övertagande av dessa värden.

6. Avskaffande av penningar till förmån för införandet av individens personliga presterade arbete som enda betalningsvärde samt kvittot härför som enda betalningsmedel för samma individ.

7. Upprättandet av en för hela världsstaten gemensam barndoms-, ålderdoms- och sjukdomsfond, grundat på avdrag från arbetskvittona.

8. Utnyttjande av maskinerna för att förkorta den materiella arbetstiden – till förmån för studiedagar och andlig forskning.

9. Avskaffande av all våldspolitik och alla blodutgjutelser.

10. Avskaffande av tortyr-, prygel- och dödsstraff till förmån för välbetänkta internerings- och uppfostringsåtgärder.

11. Utveckling av vegetariska näringsmedel, god hygien och kroppsvård, sunda och ljusa bostadsförhållanden.

12. Utvecklingen av andlig frihet, tolerans, humanitet och kärlek till alla levande väsen, till människor och djur, till växter och mineral.

Martinus skriver vidare att; Dessa tolv punkter innesluter alltså de realiteter, kring vilka hela den jordmänskliga utvecklingsenergin koncentrerar sig och under vilka uppfyllandet av tillvarons högsta kärleksbud, ”älsken varandra”, nu går mot sin kulmination inom jordmänniskans dagliga tillvaro.

Det är vägen till harmoni med GUD, ALLAH, människor, djur och natur!

 

 

 

 

 



Vänligen logga in eller registrera att kommentera denna diskussion.