Kan Nazister och kannibaler reformeras?

Många ser med förskräckelse tillbaks på forna tiders ”mänskliga beteenden”, och det värsta vi kan se är det systematiska dödandet som skedde i andra världskriget utrotningsläger för oliktänkande och för oss främmande ”människor”. Går vi ännu längre tillbaks så fanns historierna vid koloniseringen av världen om människor som åt människor. De flesta vill nog se dessa företeelser som något som hör en mörkare mänskligare historia till, innan upplysningen reformerade människan. Men man kan också hävda att all utveckling är en utveckling där vi tar små steg framåt, men där vi långtifrån har gjort upp med forntidens barbari. Särskilt om vi vidgar vår syn och med nya ögon beskådar det systematiska dödande som även vår tid rymmer.

I tidningen Syres ledare, fredagen den 8 februari 2019, kan vi läsa att; 200 strutsar, 1300 ankor, 2700 hästar, 7000 getter, 16000 gäss, 50000 renar, en kvarts miljon lamm, några hundra tusen kaniner, närmare en halv miljon kor/kalvar/tjurar, över en halv miljon kalkoner, drygt 2,5 miljoner grisar, över 100 miljoner kycklingar och flera miljarder fiskar och andra vattenlevande djur. Den svenska djurindustrin dödar varje år ett ofattbart stort antal individer. Globalt blir siffrorna lite mer osäkra och ännu svårare att ta in. Över 300 miljoner nötdjur, närmast 500 miljoner getter, uppåt 700 miljoner gäss, nästan 700 miljoner kalkoner, närmare 1,5 miljarder grisar, uppåt 3 miljarder ankor, 60 miljarder kycklingar och någonstans mellan en och tre biljoner fiskar varje år. Och det bara inom livsmedelsindustrin.

När man läser sådan chockartad statistik så undrar man hur detta barbari ska bringas att upphöra, samtidigt som man ser de ”nödvändiga” katastroferna och lidandena som den enda ”medicin” som egentligen kan råda bot på detta perversa tillstånd som vi nu lever i och under. I detta ljus blir Martinus ord om att; vegetarisk kost är en inträdesbiljett till en högre och förklarad tillvaro också mer begriplig. Det blir också veganer som kämpar emot dessa samhällstillstånd, för ”medicinen” som kan kurera ”patienten” är lika gammal som våra humana religioner är det och stavas ”icke-våld”, att inte dräpa, att med sitt liv minimera den skada vi vållar andra och vår omgivning. En ”filosofi” som faktiskt kan förändra världen om den efterlevs.

Filosofi beskrivs också i ett annat nummer av tidningen Syre, fredag 1 februari 2019, i Göteborgsbilagan som ”medlet” som kan dämpa klimatångesten, där Ida Hallengren som beskrivs som en filosofisk praktiker, psykolog och doktorand i praktisk filosofi som tagit initiativ till samtal om hur man förhåller sig till såväl klimathotet som allmänna livsfrågor. Vilket lär behövas då 46 procent av svenskarna uppger att de har klimatångest. Oron för miljön är störst bland yngre personer. 80 procent av Sveriges 15-25 åringar oroar sig för hur klimatförändringen kommer att påverka framtiden. Hälften av svenskarna tror att klimatförändringarna kommer att påverka deras liv negativt om 20 år. 42 procent upplever att det är svårt att minska sin negativa klimatpåverkan, enligt en Sifo-undersöknigfrån juli 2018/cint-undersökning på uppdrag av Världsnaturfonden WWF 2017.

Ett initiativ som i sig själv är fantastiskt, men där jag långtifrån delar hennes filosofiska akademiska utgångspunkter som följer; Vi kommer att dö. Oavsett. Det är inget att diskutera. Vad vill ni göra tills dess? Vi lever nu. Det är ett faktum. Hur bör en leva? Där jag med min andliga/filosofiska bakgrund ifrågasätter detta koncepts utgångspunkt, men delar dess frågor om hur vi bör leva och vad vi ska göra. Tanken om att det är ”filosofi” som utgör grunden i kuren och som över tid kan förändra nazisten och kannibalen till en kristuslik varelse, har Martinus. En sådan praktisk filosofi måste förena de humana religionernas tankegods, förena Buddha, Jesus, Muhammeds och Martinus, samt skapa politiska riktlinjer mot ett samhällstillstånd präglat av icke-våldstanken. Verklig kärlek blir här till sist lösningen på alla våra mänskliga problem.

Claus Möller